{"id":601074,"date":"2021-09-24T15:00:00","date_gmt":"2021-09-24T15:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.automotorsport.se\/automotorsport\/2021\/09\/24\/startskottet-for-nurburgring-kejsaren-blev-fornedrad-av-italienaren\/"},"modified":"2021-09-24T15:05:26","modified_gmt":"2021-09-24T15:05:26","slug":"startskottet-for-nurburgring-kejsaren-blev-fornedrad-av-italienaren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.automotorsport.se\/artiklar\/startskottet-for-nurburgring-kejsaren-blev-fornedrad-av-italienaren\/","title":{"rendered":"Startskottet f\u00f6r legendariska banan: Blev f\u00f6rnedrad av italienarna"},"content":{"rendered":"

Fundera ett \u00f6gonblick<\/strong> p\u00e5 vad det inneb\u00e4r att bygga en 22,8 kilometer l\u00e5ng bana l\u00e4ngs med en bergsrygg, \u00f6ver en dalg\u00e5ng, genom en stad sedan upp genom en annan dalg\u00e5ng, \u00f6ver en flod och upp p\u00e5 en ny bergsrygg innan man kommer ut p\u00e5 plat\u00e5n.<\/p>\n

L\u00e4gg d\u00e4rtill att man samtidigt, i andra \u00e4nden, bygger en bana till p\u00e5 7,7 kilometer som slingrar sig uppf\u00f6r en bergssida, bort till en dalg\u00e5ng f\u00f6r att sedan v\u00e4nda tillbaka och kopplas ihop med den andra banstr\u00e4ckningen. T\u00e4nk ocks\u00e5 att banan g\u00e5r genom tjock skog och att det \u00e4r i mitten av 20-talet, 1920-talet.<\/p>\n

Den tyska kejsaren<\/strong> Wilhelm II tyckte inte om att se sin inhemska bilindustri f\u00f6rnedrad av en italienare i en Fiat i sitt f\u00f6rsta Kaiserpreis-race 1907. P\u00e5 fr\u00e5gan hur detta kunde ske fick han till svar att de tyska tillverkarna saknade en egen bana att testa och utveckla sina bilar p\u00e5.<\/p>\n

Med kejserligt godk\u00e4nnande b\u00f6rjade man smida fantastiska planer p\u00e5 en v\u00e4rldsrekordbana n\u00e4ra staden Adenau i Eifelbergen. Men f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget kom emellan och lade sordin p\u00e5 projektet.<\/p>\n

\n\t\"Startskottet
2 500 arbetare jobbade med projektet.<\/figcaption><\/figure>\n
\n\t\"Startskottet
Originalbanan med S\u00fcdschleife i bakgrunden.<\/figcaption><\/figure>\n

Gatracing var fortsatt <\/strong>popul\u00e4rt p\u00e5 20-talet och den tyska allm\u00e4nna bilklubben (ADAC) b\u00f6rjade med sina Eifelrennen redan 1922. ADAC:s ordf\u00f6rande, Otto Creuz, \u00e5terupptog planerna p\u00e5 att bygga en bana i Eifel att ha dessa race p\u00e5 eftersom de befintliga v\u00e4garna inte h\u00f6ll n\u00e5gon vidare standard.<\/p>\n

Otto Creuz fick med sig borgm\u00e4staren i K\u00f6ln, Konrad Adenauer, som gillade id\u00e9n p\u00e5 ett gigantiskt byggprojekt i ett krigsh\u00e4rjat och s\u00e5rat Tyskland med massarbetsl\u00f6shet och pl\u00e5gat av ekonomisk utarmning.\u00a0<\/p>\n

N\u00e5gra \u00e5r senare,<\/strong> i september 1925 togs det f\u00f6rsta spadtaget och runt 2 500 arbetare jobbade \u00e5ret runt i tv\u00e5 \u00e5rs tid med detta enorma projekt. Arkitekten bakom banstr\u00e4ckningen var en herre vid namn Hans Weidenbr\u00fcck. Han anv\u00e4nde sig av omr\u00e5det runt N\u00fcrburgs slott f\u00f6r att skapa en bana som skulle utmana b\u00e5de m\u00e4nniska och maskin till max.<\/p>\n

Banan skiljdes \u00e5t fr\u00e5n det allm\u00e4nna v\u00e4gn\u00e4tet men skulle \u00e4nd\u00e5 beh\u00e5lla drag av en vanlig v\u00e4g. Faktiskt l\u00e4t man delar av banan f\u00f6lja redan existerande v\u00e4gar, framf\u00f6r allt fr\u00e5n Hatzenbach till Adenauer Forst och stora delar av Sydslingan. Andra str\u00e4ckningar var helt nya, som Breidscheid till Hedwigsh\u00f6he.<\/p>\n

\n\t\"Startskottet
Borgen N\u00fcrburg st\u00e5r p\u00e5 678 meters h\u00f6jd p\u00e5 en grund av vulkanisk basalt. <\/figcaption><\/figure>\n
\n\t\"Startskottet
Mercedes W125 designades av Rudolf Uhlenhaut till 1937 \u00e5rs s\u00e4song.<\/figcaption><\/figure>\n

Nord- och Sydslingan <\/strong>var tv\u00e5 separata banor som var sammankopplade och kunde g\u00f6ras till en enda l\u00e5ng banstr\u00e4ckning p\u00e5 30,5 kilometer. I mitten fanns n\u00e5got som i folkmun kallades f\u00f6r ”betongslingan” och kunde utg\u00f6ra en egen kortbana. B\u00e5de Nord- och Sydslingan anv\u00e4ndes flitigt f\u00f6r racing fram till 1931.<\/p>\n

D\u00e4refter anv\u00e4ndes Sydslingan mest som testbana medan Nordslingan fick fortsatt f\u00f6rtroende som racingbana. Man konstruerade ocks\u00e5 Steilstrecke som f\u00f6rbinder Klostertal med Hohe Acht, f\u00f6r att kunna testa bilars stigningsf\u00f6rm\u00e5ga. Med en lutning p\u00e5 upp till 27 grader utgjorde den en stor utmaning.\u00a0<\/p>\n

Banan byggdes i fyra<\/strong> olika sektioner och det var Nordslingan som stod klar f\u00f6rst. 18 juni 1927 \u00f6ppnades den f\u00f6r racing och f\u00f6rst ut var ett motorcykelrace. Den 17 juli v\u00e4lkomnade banan sitt f\u00f6rsta Grand Prix och segern togs av Otto Merz i en Mercedes S.<\/p>\n

\n\t\"Startskottet
\n<\/figure>\n
\n\t\"Startskottet
\n<\/figure>\n

Den mest ber\u00f6mda <\/strong>sektionen av Nordslingan heter Karrousel och det var Rudolf Caracciola som 1933 b\u00f6rjade med att doppa sitt v\u00e4nstra framhjul i diket utanf\u00f6r betongen f\u00f6r att hj\u00e4lpa sin bil att smita snabbare genom b\u00f6jen. Tv\u00e5 sekunder per varv tj\u00e4nade han.<\/p>\n

Snart kopierade alla racingf\u00f6rare Caracciolas linje och efter n\u00e5gra \u00e5r belade man hela diket med betong.\u00a0<\/p>\n

1951 var \u00e5ret d\u00e5<\/strong> Formel 1 f\u00f6rst g\u00e4stade Nordslingan och banan var \u00e5ter tillbaka p\u00e5 v\u00e4rldskartan efter andra v\u00e4rldskrigets fasor och f\u00f6rst\u00f6relse. \u00c4nda fram till slutet p\u00e5 1960-talet beh\u00f6ll man banans karakt\u00e4r med smala h\u00e4ckar och tr\u00e4dkantade kurvor men r\u00f6ster b\u00f6rjade att h\u00f6jas om s\u00e4kerheten. 1967 byggde man chikanen i Hohenrain f\u00f6r att d\u00e4mpa hastigheten n\u00e5got efter h\u00f6gfartfartsbonanzan l\u00e4ngs med D\u00f6ttinger-H\u00f6he.<\/p>\n

\n\t\"Startskottet
Gamla start- och m\u00e5lstr\u00e4ckan innan Hohenrain-chikanen byggdes.<\/figcaption><\/figure>\n
\n\t\"Startskottet
I 35 \u00e5r hade Stefan Bellof rekordet p\u00e5 Nordslingan med sin Porsche 956.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter Formel 1-bojkotten <\/strong>1970 b\u00f6rjade man att g\u00f6ra ordentliga \u00e4ndringar l\u00e4ngs med Nordslingan. Skyddsr\u00e4cken sattes upp och man gjorde \u00e4ven plats f\u00f6r sm\u00e5 av\u00e5kningszoner p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen. Hoppen vid Kesselchen och Br\u00fcnnchen j\u00e4mnades ut och m\u00e5nga tr\u00e4d f\u00e4lldes f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra sikten vid viktiga platser.\u00a0<\/p>\n

Trots en hel del modifieringar av banan var det alldeles f\u00f6r m\u00e5nga olyckor och 1981 hade verkligheten kommit ikapp \u00e4garna, och man besl\u00f6t sig f\u00f6r att ta ett nytt grepp. D\u00e5 historien och betydelsen av Nordslingan var alldeles f\u00f6r viktig besl\u00f6t man att offra Sydslingan till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r ett modernt bankomplex som i dag kallas Grand Prix-slingan.\u00a0<\/p>\n

1983 var sista \u00e5ret<\/strong> man k\u00f6rde 1\u00a0000-kilometersracet p\u00e5 Nordslingan. Det var \u00e4ven d\u00e5 som den unge talangen Stefan Bellof f\u00f6r alltid skrev in sig i historieb\u00f6ckerna med sin rekordtid 6.11,13 i en Porsche 956. Samma \u00e5r passade man \u00e4ven p\u00e5 att ta bort en del hopp i diverse kurvor och att bredda Aremberg och Br\u00fcnnchen samt att forts\u00e4tta arbetet med att avl\u00e4gsna buskar och h\u00e4ckar och ers\u00e4tta dem med skyddsr\u00e4cken.<\/p>\n

\n\t\"Startskottet
Sent 1960-tal och F1-bilarna \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g in i startkurvan.<\/figcaption><\/figure>\n
\n\t\"Startskottet
Ronnie Peterson i sin Lotus 74 under Grand Prix 1973.<\/figcaption><\/figure>\n

1984 hade den nya<\/strong> Grand Prix-str\u00e4ckan premi\u00e4r. F\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet har aldrig avtagit utan bara minskat lite i omf\u00e5ng. 1998 byggdes den entr\u00e9 till Nordslingan l\u00e4ngs med D\u00f6ttinger-H\u00f6he som finns \u00e4n i dag. 2000 tillkom den nya paddocken p\u00e5 GP-slingan f\u00f6r att kunna tillgodose de 200+ t\u00e4vlingsekipage som \u00e5rligen ansluter sig till 24-timmarst\u00e4vlingen. 2002 byggdes Mercedes-komplexet och f\u00f6ljande \u00e5r gjordes chikanen om efter \u00f6nskem\u00e5l fr\u00e5n Michael Schumacher (som ocks\u00e5 betalade f\u00f6r den).\u00a0<\/p>\n

Under vintern 2018\/19 har det st\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ndringsarbetet p\u00e5 Nordslingan i modern tid genomf\u00f6rts. Man har gr\u00e4vt upp och j\u00e4mnat ut stora delar av banan samt asfalterat om hela str\u00e4ckan.\u00a0<\/p>\n

N\u00fcrburgring \u00e4r idag<\/strong> mer popul\u00e4r \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare och det \u00e4r inte konstigt alls egentligen. Det finns de som inte f\u00f6rst\u00e5r lockelsen med Ringen och tycker att den \u00e4r \u00f6verskattad och irrelevant. M\u00e4nniskor som s\u00e4ger s\u00e5dant har aldrig varit d\u00e4r.\u00a0<\/p>\n

\n\t\"Startskottet
Clay Regazzoni f\u00e5r lite luft under vingarna.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

”Det gr\u00f6na helvetet”, eller N\u00fcrburgring, \u00e4r v\u00e4rldens mest omtalade och mytomspunna bana. Det \u00e4r ocks\u00e5 den sv\u00e5raste att bem\u00e4stra. En 94-\u00e5ring som aldrig varit piggare. H\u00e4r f\u00e5r du l\u00e4ra dig historien om banan alla bild\u00e5rar k\u00e4nner till.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":996753,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"ep_exclude_from_search":false,"footnotes":""},"categories":[1342],"tags":[95,97],"credited-editor":[2216],"class_list":["post-601074","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-artiklar","tag-motorhistoria","tag-nurburgring","credited-editor-jens-trulsson"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.automotorsport.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/601074","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.automotorsport.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.automotorsport.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.automotorsport.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.automotorsport.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=601074"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.automotorsport.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/601074\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.automotorsport.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/996753"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.automotorsport.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=601074"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.automotorsport.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=601074"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.automotorsport.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=601074"},{"taxonomy":"credited-editor","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.automotorsport.se\/wp-json\/wp\/v2\/credited-editor?post=601074"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}